Biträdande stadsdirektör Tuula Haatainen bjöd i början av januari alla stadsbor med att drömma om framtidens bibliotek. Med kampanjen efterlystes färska idéer och kundens synpunkter på planeringen av bibliotekslokalen – i hurdan biblioteksmiljö skulle det vara bra att arbeta, studera, komma till insikter, söka information och tillbringa tid i framtiden?
Hundratals drömmare deltog i planeringen av framtidens bibliotek – tack till er alla för de fräscha idéerna! Målet är att vi tillsammans slår upp dörrarna till centrumbiblioteket år 2017. Du kan fortfarande skriva ner dina drömmar på trädens blad och skicka iväg dem mot Tölöviken och framtidens bibliotek. Har du redan bläddrat bland drömmarna och hängt upp din egen dröm högt upp i den susande trädtoppen? Låt oss se till att centrumbibliotekets berättelse får ett lyckligt slut!
Mot öppna utrymmen och naturliga möten
Det gemensamma för många drömmar var en önskan om att biblioteket skulle vara levande och färggrant och ha naturliga mötesplatser samt utrymme för gemensamma aktiviteter. Allmänheten vill ha öppna, varierbara och tydliga utrymmen. Å andra sidan ansågs det viktigt att också de tysta utrymmena som uppmuntrar till koncentration bevaras. Man önskade lugna hörn och teknik som skapar lugn och ro i den hektiska vardagen.
Drömskribenterna välkomnar olika tidsepoker till biblioteket. I byggnaden kunde det till exempel finnas ett gammaldags bibliotek som kunde vara som en historiebok samtidigt som den nedre aulan omvandlas till en verkstad för rapartister. Spåren av bibliotekets långa tradition kunde stöta samman med den digitala tidens studio- och editeringslokaler där kunderna kunde producera sina egna mediespår.
Möjligheter att skapa och påverka
Det borde även finnas mer tjänster. Kunderna önskade att framtidens bibliotek ger möjligheter till gemenskapsanda, utövande av inflytande och aktiv verksamhet. Biblioteket kunde stödja utövandet av medborgardemokrati genom att erbjuda fler kanaler och verktyg för möten, verksamhet och påverkan: t.ex. möjligheter att behandla ljud och bild på mångsidiga sätt, producera och editera filmer, digitalisera gamla inspelningar, få handledning och rådgivning, låna en videokamera och en bärbar dator för editering av en videoproduktion och för bildbehandling, ordna ett eget evenemang eller en egen utställning osv.
Drömmarna var klart stolta över sina egna hobbyer och skapelser och de ville att det egna skapandet ska synas i biblioteksmiljön. De har alltså beställt olika gallerier, utställningslokaler, teatrar och verkstäder! Och visst är det sant att världen behöver en skala som är jämnstor med den egna handen och tanken.
Spännande tid i biblioteket
Drömmarna vill inte göra biblioteket till någon ”show stopper”, men närmade sig ändå biblioteksmiljön också ur den visuella synvinkeln, inte bara ur den funktionella. De önskade ”hörn och stolar som liknar nästen”, eftersom människan har ett konstant behov av mjuk beröring. De ville ha färger och levande detaljer som får regniga och mörka dagar att kännas lättare att uthärda. Och stora fönster som samlar naturligt ljus och under vilka man lätt håller sig vaken.
Drömmarna ville tillbringa tid på biblioteket, inte bara göra korta besök – de vill att centrumbiblioteket ska vara mer som en ”restaurang” än som en ”matsal”. En modell kunde till exempel vara att man arbetar och studerar i biblioteket under dagen och sysslar med hobbyer, pyssel och hantverk samt träffas vid evenemang på kvällen.
Många drömmare fantiserade om att element som ingår i bibliotekets värderingar, såsom gemenskap, hållbar utveckling, välbefinnande, kreativitet och inlärning som görs synlig, också konkret kunde skönjas i den blivande byggnaden. Också kontakten med naturen fanns med i förslagen och drömmarna ville att det nya biblioteket är mer ekologiskt än hittills.
Text: Virve Miettinen
Foto 1: Meiju Niskali
Foto 2-4: Martti Vattulainen