Den danska arkitekten och forskaren Helle Juul vill förena såväl biblioteket som campuset med en ny slags levande stadsmiljö.
Staden skulle kunna vara en aktivt fungerande smältdegel som producerar gemensam information och energi. Det tycker Helle Juul, den danska arkitekten och forskaren som efterlyser framtidens upplevelserika centrum. Med det menar hon en stad där man förknippar med varandra informationen som skapas vid universiteten, stadens egna utbud och människans sociala verksamhet. Juul som har forskat i integreringen av campusmiljöer till den övriga stadsmiljön sammankopplar också framtidens bibliotek med de viktiga stadselementen.
Helle Juul i The New Library -seminar i Helsingfors 10.2.2011.
Helle Juul utexaminerades från Aarhus School of Architecture år 1981 och flyttade med sin make Flemming Frost till Köpenhamn. Tillsammans äger de studion JUUL | FROST Architects där olika projekt sysselsätter 24 arkitekter, landskapsplanerare, ingenjörer och magistrar i konst. Juul har under två decennier forskat i det förändrande urbana utrymmet och stadsplanering och om temat har hon publicerat två verk: Urban space I och II. För tillfället jobbar hon som teamledare i campus- och stadsplaneringsprojekt.
– Vi samarbetar bland annat med Danmarks tekniska högskola och Professionshøjskolen UCC. Vår campusidé och vår metod har skapat nya projekt också i Sverige.
Juul har huvudansvaret i projektet ”The Future Campus Areas – From the Academic Village to Urban University Hub”, med vilket man har strävat efter att skapa en fungerande verktygslåda för utvecklandet av universitet.
– Runtom i världen konkurrerar universiteten om studerande, forskare och investeringar. Det tidigare enformiga, enkelriktat fungerande universitetssystemet är inte längre fruktsamt i dagens läge – det finns information överallt. Den aktuella tyngdpunkten i vårt projekt är att förena det aktiva campusområdet, affärslivet och den urbana miljön med varandra. Det här slags inriktning kan inte vara något annat än vinstgivande för alla de inblandade.
Moving Media City i Malmö (Bild: Juul Frost Arkitekter).
Studenterna har deltagit intensivt i projektet. Till exempel universitetet i Lancaster och Zürichs tekniska högskola har varit mål där Juuls grupp har gjort enkäter och undersökningar bland studenterna. Universitetsmänniskorna har själva fått berätta hurdan en attraktiv campusmiljö är enligt dem. Man har kommit fram till att allt mervärde som förts in utifrån är mycket omtyckt och önskat.
– Det finns många konkreta exempel på förenandet av universitetsområden och stadsområden. Ett av dem är att man placerar en konsthall eller musikarena på campuset. Eller man skulle kunna främja befolkningens hälsa genom att ha offentliga sportlokaler i närheten av universiteten. Då skulle stadsborna besöka universitetsområdet och lokalerna skulle utnyttjas mångsidigt. Ur businessynpunkt är bland annat olika idékuvöser och vetenskapsparker bra exempel. Utanför campuset skulle man kunna presentera studenternas kunnande och universitetens verksamhet till exempel i form av utställningar.
Centraliseringens huvudsakliga objekt i stadsplaneringen är vikten och betydelsen av mötesplatser. Juul påminner om att man på universitetet inte bara lär sig ny information eller kritiskt tänkande utan man lär sig också att behärska framtidens sociala utmaningar.
– Den här typen av inlärning sker inte i föreläsningssalar utan på platser där studenterna träffar varandra och verkar tillsammans. Behovet av den nya typen av integration utgår från att framtidens städer kommer att vara hybrider, sammansmältningar av verksamhet och behov, som också universitetet som en del av den urbana omgivningen är delaktig i. Campusområdet är inte längre en sluten inlärningsmaskin någonstans vid stadens kant, utan en del av en fungerande och aktiv stadsmiljö. Det nutida utnyttjandet av universitetsområden reflekterar redan framtidens integration där hela staden är ett kunskapscentrum och framför allt en betydande mötesplats.
– Jag tror att samarbete med campuset, affärsverksamheten och staden skapar synergier som man inte har sett tidigare. Samtidigt skulle universitetens viktiga forskningsarbete inom bland annat biomedicin och informationsteknik kunna utvecklas.
– När stadsborna ser universitetets verksamheter konkret runt om sig får också studier en ökad betydelse. Många kanske inser att universitetsutbildning är ett bra alternativ. Det här är viktigt i tider då man inte kan framhäva vikten av utbildning för mycket.
Minskeppet i Malmö (Bild: Juul Frost Arkitekter).
Biblioteket som en social utmaning
Juul ser samma drag och behov i campusidéerna och planeringen av biblioteken.
– Bibliotekets roll håller på att förändras. Allmänt taget är min favoritbibliotekstyp en sådan som anpassar till förändringar som sker i samhället. Jag anser att biblioteket har fem utmaningar att möta. För det fösta borde biblioteket vara öppet dygnet runt i en digital form. För det andra borde biblioteket fungera som en gemensam, vardaglig mötesplats. För det tredje framhäver jag vikten av skapande meditation. Den fjärde uppgiften är att värna om åtkomsten till och distributionen av information. Och för det femte skulle man på biblioteket kunna ge mer plats för nya tjänsteformer och affärsverksamheter, såsom för småföretag.
– Dessutom har universiteten och biblioteken också andra gemensamma utmaningar framför sig. Dessa är till exempel globaliseringen, nya innovationer, samarbete med affärslivets olika grenar och tvärvetenskaplighet.
– Vårt arbete med campusundersökningen har skapat en strategi också för biblioteket som kommer att bemöta många slags krav. Biblioteket ska såsom campuset anpassa sig till den övriga stadsmiljön och fungera som en egen byggnad bland de andra. Ett viktigt delområde som biblioteket måste utveckla är social framtoning, det hur det sociala livet mellan människorna fungerar inne i biblioteket och utanför det. Bibliotekets traditionella uppgift, dvs. att förmedla, förvara och ordna kunskap, får inte heller glömmas bort.
Juul uppmanar helsingforsborna att reflektera över behoven och utvecklandet av mångfalden på både campus- och biblioteksområdet. Man får gärna dra lärdom av den danska stadsutrymmesmetoden.
– På det sättet skulle man i Helsingfors kunna skapa ett bibliotek dit det är lätt att komma för att träffa andra människor, vare sig man är turist, studerande eller en vanlig stadsbo. På samma gång blir staden ett intressant centrum med tonvikt på kunskap, inlärning och människors möten.
Hänvisning: Juul Frost Arkitekter