Biblioteket för en ny tid byggs efter moderna byggkrav. Ode byggs förutom i trä, glas och stål även efter strikta hustekniska normer, som garanterar angenäma besöksupplevelser, även vad gäller inomhusluften. Det har ställts högsta möjliga krav på renhetsklass för inomhusluften. Tack vare det jobbar byggarna i frisk inomhusluft och bibliotekets användare får ett hus med ren luft.
I datormodelleringen syns ventilationsrören som tjocka och vita. Totalt har cirka 20 procent av dem installerats. Installationen av stamrören för den övriga hustekniken har framskridit raskare, emedan 70 procent av helheten är färdig. För VVS-planeringen svarar Ramboll medan Are är entreprenör.
– Det strikta kravet P1 på renhetsklass förutsätter att det i byggskedet inte kommer föroreningar in i ventilationssystemet, och att systemet vid överlåtelsen av byggnaden uppfyller de högsta kraven på inomhusluft. Vi arbetar nu efter dessa normer och det känns som att biblioteket även kunde fungera som sjukhus, skrattar Ares projektskötare Tony Lindholm, som ansvarar för hustekniken. På skärmen på hans dator kan man se ventilationsrören som nyligen installerades på andra våningen.
På grund av kravet på renhetsklass har man skapat undertryck i källaren, som har utrustats med suganordningar försedda med HEPA-filter (High Efficiency Particulate Air filter). Dessa apparater suger upp förorenad luft. YIT:s arbetsledare Mansoor Ardam kontrollerar sugapparatens munstycke.
Alla maskiner har teknik för reducering av damm samt övertrycks- och undertrycksfläktar. Vid funktionsprov kommer maskinerna att testas med en geltejpsmetod som avslöjar eventuella partiklar som fastnat på gelets yta. Mansoor Ardam visar en av ventilationsmaskinerna.
Även målaren jobbar för god inomhusluft
Innan ett rum kan ges status med renhetsklass P1 måste ytorna i det dammbindas. Det ingår i målarens uppgifter. Målarmästare Pasi Kalliokoski från Lainisalo Rakennusmaalaus Oy har jobbat i Ode alltsedan sommaren.
– På grund av klass P1 behandlas alla rum och schakt för dammbindning. Det görs med vattenburen färg eller dito lack. Alla produkter är av bästa möjliga miljöklass, M1-klassificerade och CE-märkta, berättar Pasi, medan han markerar en murad vägg att den ska jämnas ut.
M1 innebär att produkten har testats hos ett opartiskt laboratorium och att den inte släpper ut kemiska utsläpp i inneluften. CE-märkningen innebär att kraven i EU:s direktiv uppfylls.
Den senaste tiden har Pasi haft i uppgift att bland annat att sprutmåla taket på andra våningen med svart målarfärg. Hustekniken som installerats i taket får en svart målarfärg något senare. Rören döljs med målarfärg, eftersom det inte byggs något undertak för att täcka dem. Pasi jobbar tills vidare ensam. Det kommer fler målare efterhand som mellanväggarna byggs. Entreprenaden omfattar spacklings- och målningsarbeten i hela biblioteket.
De första fasadelementen är på plats
I september fick Ode de första fasadelementen i norra ändan av byggnaden. En transport med långtradare rymde bortåt fem element i taget.
I det här skedet är det fråga om 280 millimeter tjocka färdiga element med värmeisolering och fuktspärr som monteras under den slutliga träbeklädnaden. Stålkonstruktionerna har försetts med konsoler för elementen – det går således kvickt att lyfta dem på plats. Foto: Mansoor Ardam.
Elementens ytor förses senare med korsvirke för montering av den slutliga ytkonstruktionen. Korsvirket säkerställer luftcirkulationen bakom träbeklädnaden och fungerar som stagverk. Fasadelementen levereras av estniska Timbeco Woodhouse Oü, som också svarar för tillverkningen av yttertakets element.
Värmeisoleringen av fasaden med element fortsätter från norr österut, dvs. i riktning mot Tölöviksgatan. Därefter står sydändan i tur, som tills vidare har skyddats med plast. Längst hålls västra sidan mot Medborgartorget öppen, därför att byggnadsmaterial förs in i huset den vägen.
Principen för tidsschemat: kör som tåget
Det nya bibliotekets omfattning och unikhet ställer höga krav på projektstyrningen. Alla skeden måste logiskt och smidigt följa på varandra, även om det ibland krävs lösningar utan tidigare erfarenhet.
Byggandet styrs av en omsorgsfull arbetsordning som säkerställer att arbetena för huvudentreprenören och de tiotals underleverantörerna framskrider ändamålsenligt.
– Vi hanterar tidsschemat med ett system som är känt under namnet Location-Based Management System eller LBMS. Arbetsskedena för respektive lokal görs i följd och då fås den på en gång i skick, berättar Mansoor Ardam. YIT:s slogan har också tryckts på ryggsidan av skjortorna.
Färggranna Posti-it-etiketter på väggarna i konferensrummet fungerar som vardagligt stöd för datorprogrammet. De komprimerar framskridandet vecka för vecka.
Idéen med LBMS-systemet är att gallra bort onödiga väntetider. När till exempel murarna avslutar sitt jobb i ett visst block kommer målarna snabbt efter. Arbetsgrupperna i respektive bransch förflyttar sig från en plats till en annan i byggnaden och alla är på rätt plats i rätt tid. På så sätt pågår många arbetsskeden samtidigt – bygget kör som tåget.