På självständighetsdagsafton den 5 december öppnade Ode dörrarna med ståt och ett överdådigt programutbud. Betagna vandrade medborgarna runt på de tre våningsplanen och förundrades över den gåva de fått – en byggnad av topparkitektur – som faktiskt tillägnats precis alla, från morgon till kväll och utan avgifter.
Fru Jenni Haukios dedikationer i den diktsamling hon redigerat, Katso pohjoista taivasta (Se den nordliga himlen), efterfrågades under invigningsdagen.
Ode fick ett invigningstal från högsta möjliga instans. Republikens president Sauli Niinistö konstaterade på utescenen att Ode är mer än ett bibliotek, och såg huset som en hedersbetygelse till det självständiga Finland och dess kultur. Programmet på utescenen, vilket alltså innefattade såväl tal som musik och dans, förmedlades via en stor skärm till folkmassorna.
Fru Jenni Haukio berättade i en intervju med ordförande för författarförbundet, författaren Sirpa Kähkönen, att byggnadens skönhet fick henne att tappa andan och att hon ansåg att innebörden i den allmänbildning biblioteken erbjuder är otroligt stor. Hon var orolig för att läskunnigheten blir allt svagare. I denna digitala tidsålder bör barn och unga vägledas till att greppa tag om en bok.
Huset fungerar enligt planerna
Invigningsdagarna, varav den andra inföll på självständighetsdagen, visade att Ode fungerar utmärkt. Det var enkelt att finna och gestalta de olika lokalerna. Var och en av dem tjänade sitt syfte utmärkt väl. Besökarna berömde också den lyckade akustiken – trots folkmassorna var ljudbilden dämpad.
Huset var också ett förträffligt tillhåll för de mest olikartade programnummer och erbjöd samtidigt plats för koncentration. Författaren Jari Tervo uppskattade såväl Odes rymlighet som dess exceptionella vyer. Också många andra uppskattade dem, särskilt fönsterplatserna var populära.
Trapporna upp till barnavdelningen intogs genast av barnfamiljer. Att klättra i dem var nöje nog för många barn, men trappstegen tjänade också som sittplatser och för spontana sagostunder.
– När vi nådde upp till tredje våningen höll vi på att tappa hakorna. Den fantastiska platsen förstummade oss, berättar Samuli, som läste sagor för sina barn. En del av skaran hade kommit ända från Kuopio.
Ode planerades bli en plats för möten, och visade sig verkligen vara en sådan. Markku Laine och Sinikka Mäkelä (nere till höger) är gamla bekanta som råkade på varandra under invigningen. Människor i alla åldrar trivs i Ode. De taktila skyltarna underlättar för synskadade att ta sig runt.
Andra våningen under utveckling
Man fick möjlighet att ta del av den funktionella andra våningen under invigningen, även om inredningen och installationen av apparater ännu inte slutförts. Våningen stängde efter invigningen och öppnas igen den 28 december.
Yingfeng Zhang och Aili Yaran Yang (nere till vänster på bilden) testade roliga stolar och hittade spel att pyssla med. Även om den andra våningen stängdes temporärt, hålls såväl Bokhimlen och kaféet där som första våningen och dess restaurang öppna. Kanelhjärtat är ett av Odes signaturbakverk. Bullen är enkel att bryta itu och dela med en vän.
Syskonen Laura och Ulla Niini fann en hel drös med material att låna redan under invigningen. De blev förtjusta i det grönskande, tysta rummet.
– Byggnaden är mäktig i sin storlek men känns inte alls som en hall. Den är överraskande trivsam. Kaféerna är en underbar idé. Kunderna behöver inte nöja sig med kaffeautomater. Här kunde man rentav distansjobba, säger de.
På barnavdelningen uppstod nya bekantskaper bland såväl barn som mödrar. Lila, Emil och Mio är alla under ett, och de förblir säkert kunder i biblioteket under många årtionden ännu.
VIP-evenemang liksom slottsbalen
Några dagar innan invigningen fylldes byggnaden av inbjudna gäster. Utöver arkitekter och byggare inbjöds också ett stort antal personer som stött och möjliggjort projektet. Evenemanget var något av en tjuvstart på självständighetsbalen på slottet, eftersom huset fylldes av många välkända ansikten, alltifrån riksdagsledamöter till författare och konstnärer.
De första förtjusta suckarna hördes genast när gästerna kom in. Innan husesynen fick man avnjuta ett glas bubbel. Riksdagens talman Paula Risikko trodde i sitt invigningstal att många riksdagsledamöter funnit sin övertygelse genom böcker på biblioteken, och berättade att hon genom Riksdagshusets fönster följt med bygget av Ode. Borgmästare Jan Vapaavuori (till vänster) nämnde att Ode förändrar landskapet på ett grundläggande plan och utgör en förenande länk mellan kulturen och beslutsfattandet. Han förutspådde att Ode blir hjärtat i stadens liv. Arkitekten Antti Nousjoki (till höger) från arkitektbyrån ALA berättade att Helsingforsbornas passion inför den blivande byggnaden inverkat på planeringen. Byrån använde den moderna arkitekturens och teknikens bästa metoder för att möta de höga förväntningarna.
Kvinnor påverkarna bakom Ode
Ode har en lång historia och byggnaden har fötts fram av en stor samling starka kvinnor.
Centrumbiblioteket planerades redan när riksdagsledamot Tuula Haatainen (uppe till vänster) var biträdande stadsdirektör i Helsingfors och Maija Berndtson (uppe till höger) direktör för biblioteksväsendet. Allaktivitetssalen på första våningen i Ode har fått namn efter henne och kallas Maijansali.
– I början av projektet utforskades huruvida Posthuset kunde byggas om till bibliotek. Det andra alternativet var Glaspalatset. Man gestaltade olika funktioner under jorden, så som i det nuvarande konstmuseet Amos Rex. Vi valde Tölöviken där byggnaden får naturlig belysning, berättar Haatainen.
Efter Haatainen har hennes efterföljare fört projektet vidare: biträdande stadsdirektören och nuvarande stadsdirektören för Vanda, Ritva Viljanen. Maija Berndtson bjöd in Pirjo Lipasti (nere till höger) att medverka. Hon drev på projektet under mer än 10 år i egenskap av ledande planerare vid stadsbiblioteket.
Efter att Berndtson gick i pension 2013 beträdde Tuula Haavisto posten som direktör för biblioteksväsendet. Numera är hon Helsingfors kulturdirektör. När byggarbetet inletts valdes Anna-Maria Soininvaara (nere till vänster) till direktör för Ode. Det minut-för-minutschema hon levt efter under de senaste månaderna klingade till en skål under festligheterna för de inbjudna gästerna: arbetet har rotts i hamn. Här börjar livet för Ode. Medborgarnas vardagsrum har öppnat dörrarna. Varmt välkomna allihopa!