Rum för barn on är ett barnbibliotek i Kulturhuset, i Stockholm. Men det är också en upptäcktsresa, en uppfinning och en gåta. ”Emma tycker att det var jättespännande!”, skriver en mamma till en liten flicka efter tisdagens besök i sin blogg Där mitt hjärta bor Rum för Barn. Och det stämmer säkert, eftersom man i Moder Sveas barnkammare kan hitta alla cirkusens drag: nyfikenhet, våghalsiga experiment, akrobatik, skratt som uppstår av överraskning samt en känsla av att något magiskt precis har passerat och berört oss.
”Jag har följt verksamheten Rum för barn på Kulturhuset under flera års tid och sett hur populär den är. Om populariteten talade först antalet barnvagnar utanför biblioteket, högen av skor som tagits av vid dörren och sedan virrvarret av barn och vuxna inne. Vid ett skede fanns det trafikljus vid bibliotekets dörr; vid rött ljus var biblioteket så fullt att nya besökare inte fick komma in!”, berättar Helsingfors stadsbiblioteks biblioteksdirektör Maija Berndtson som ofta har besökt det svenska biblioteket.
För alla sinnen och för hela kroppen
Rum för barn är avsett för alla sinnen. Lokalerna lockar till att röra sig, och där kan man använda hela kroppen. Det är skapat och byggt ur barnens synvinkel och i barnens skala. Dess vision är att leken är en väg till läsning och litteratur. En upptäckt som gjorts genom att pröva och uppfinna uppmuntrar att iaktta och läsa mer, och läsningen förändras från knogande till ett äventyr. Läsningen och språket finns där fastän barnet inte alltid märker det. I Rum för barn blir de ”gamla bekanta” för barnen.
Oförskämt fint Tiotretton för unga tonåringar
Och det är inte allt, utan i Stockholm har också litet äldre barn fått leka byggmästare. De har av legobitar och andra sina drömmars byggklossar byggt Tiotretton som är världens första bibliotek för 10–13-åringar. Syftet var att bygga en plats för dem som redan har vuxit ur barnskorna men som fortfarande saknar den vuxnas närvaro. I lokalerna som öppnades i februari 2011 är det möjligt att laga mat, låna laptop, göra filmer och musik eller bara hänga. I hyllorna finns det gott om litteratur som lämpar sig för målgruppen. Verksamheten har inte planerats färdig i detalj utan den formas i samarbete med användarna.
Barn och ungdomar är en viktig målgrupp på biblioteket
Barn är en viktig målgrupp på biblioteket. Därför ska tjänsterna finnas nära barn, d.v.s. i förorterna där de bor. Men hur är det med stadens centrum? ”Man kan fråga sig om centrum bara är avsett för vuxna? Är det inte jämlikt att det också för barn finns tjänster mitt i Helsingfors. Barnen kommer ändå inte ensamma till centrum så de tjänster för barn som finns där är i själva verket avsedda för familjer. Därför skulle jag snarare prata om ett familjebibliotek i stället för ett barnbibliotek”, säger Maija Berndtson.
”Rum för barn erbjuder specialtjänster och utrymme för barn i olika åldrar på ett sätt som inte kan förverkligas i mindre bibliotek. I Helsingfors är också alla våra bibliotek små till ytan, och i inget av dem fanns det till exempel plats för den cirkulerande utställningen om Mikko Mallikas hem. Till slut hamnade den i biblioteket Sello i Esbo och fick stor framgång där”, motiverar Maija Berndtson.
Sagornas magi och upptäcktens under i Helsingfors?
Också i Helsingfors är allting möjligt: En drake kan flyga ovanför järnvägstorget och universitetscampuset kan ersättas av ett sagoslott. Vid Tölöviken kan dinosaurier dyka upp mitt i sagoskogen och ett sjörövarfartyg kan landa vid dess lilla vik. Och det är möjligt att leka hem där … Om man skulle införa konceptet Rum för Barn i centrumbiblioteket skulle det förstås anpassas till finländarnas önskemål. ”Även om jag berömmer de svenska lösningarna, skulle jag inte förflytta dem som sådana till centrumbiblioteket. Jag använder dem som konkreta exempel på samma sätt som man använder Guggenheimmuseet i Bilbao som ett exempel för museiplaner. Jag önskar också att våra användare deltar i planeringen av utrymmena. Du kan börja med att kläcka idéer och berätta dina drömmar på en gång på www.keskustakirjasto.fi”, uppmanar Maija Berndtson.
Text Virve Miettinen
Bilder Tiotretton & Rum för Barn, Kodomut / Flickr