”Nu står kulturen på tur!” hänförs biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen när hon talar om centrumbiblioteket. Den nya modern för centrumbiblioteksprojektet har sådan entusiasm och glädje i rösten att det är lätt att se projektet framskrida i hennes händer. ”Tölöviken kommer att bli stadens värdeområde och besöksmål nummer ett för stora folkskaror”, konstaterar Viljanen när hon funderar på besöksantalet i centrumbiblioteket och på Olympiastadion som ska renoveras. ”Efter krigen byggdes först skolor, sedan banker på de bästa tomterna i staden och därefter köpcentra. Nu är det dags att uppföra byggnader som inte lever efter marknadens villkor, kulturcenter; lokaler för bildning som används av människor. Jag skulle beskriva centrumbiblioteket som den finländska bildningens hus.”
Viljanens budskap till dem som motsätter sig nybyggen är att Helsingfors centrum ännu inte är klar. ”Det offentliga rummet byggs under olika tidsperioder och vi bygger fortfarande det nya Helsingfors. Tomten som planerats för biblioteket har reserverats för offentlig användning – vill vi ha ett nytt köpcentrum på den? Nu bygger vi ny historia och riktar blickarna långt in i framtiden. Området kring Tölöviken kommer inte att kännas som ett helt medborgartorg om vi inte får med en satsning som centrumbiblioteket, ett offentligt rum som alla fritt kan använda.”
Ritva Viljanen, vad skulle du själv vilja se eller höra när du stiger in i centrumbiblioteket? ”Många människor, människornas ljud och aktiviteter. Jag skulle också vilja att jag vid första anblicken förstår att jag befinner mig i bokens och litteraturens hus. Jag skulle kliva in i en hemtrevlig lokal som det också skulle vara lätt att återvända till. I biblioteket skulle man kunna ha någon paneldebatt varje dag, intressanta teman och talare finns det tillräckligt av. Jag skulle säkert komma för att lyssna på experter och amatörer från olika ämnesområden.”
Jag tror på boken
Ritva Viljanen beskriver sig själv som en storförbrukare av kultur. ”Jag kan inte åka till arbetet utan musik. Jag har 2 000 låtar i min iPod. Jag besöker kulturevenemang varje vecka och teatern som kulturform står mig nära hjärtat.” För Viljanen betyder litteratur ett avbrott i vardagen, en inspirerande fantasiresa och viktig kunskapsgrund. ”Min egen boksamling är ett kaos. Jag har många böcker, många bokhyllor. Ändå skulle jag behöva en ny hylla igen! Jag skäms för att berätta att min stora kokbokssamling är så oorganiserad att jag hämtar recepten på nätet!”
Viljanen läser minst några sidor varje kväll och erkänner att hon läser flera böcker samtidigt. ”Om jag föreställer mig biblioteket om hundra år är miljön säkert mycket digital och utrustad med robotar. Jag tror ändå på boken som ett fysiskt objekt. Boken har funnits i flera århundraden. Varför skulle den inte finnas även i fortsättningen?”
Det nya biblioteket måste stå emot tidens tand. Det är även Viljanen medveten om. ”Centrumbiblioteket måste se ut som en värdebyggnad också om 20 år. Sådant förutseende är utmanande. Vi hoppas att vi ska lyckas lika bra som de gjorde med Finlandiahuset.” Ritva Viljanen antog uppdraget som juryordförande vid arkitekturtävlingen för centrumbiblioteket med stor nyfikenhet. ”Alla sex kandidater som gick vidare i tävlingen är mycket fina, speciellt med tanke på utmaningen som den lilla tomten innebär. Tävlingen håller mycket hög nivå. Jag har redan hittat min egen favorit”, antyder Viljanen men avslöjar inte mer.
Finansieringen är än så länge delvis öppen, men Viljanen oroar sig inte alltför mycket för budgeten. ”Jag känner mig trygg med att allt, också budgetfrågan, kommer att gå framåt på rätt sätt. Vad gäller budgeten är det ett område där jag har gedigen kompetens och därmed lugn i sinnet. Det löser sig.” Mest har Viljanen glatt sig över projektets öppna karaktär. ”Centrumbiblioteksprojektets öppenhet är exceptionellt. Den deltagande budgeteringen var ett fint exempel på detta, kampanjen Dröm ett annat och de sociala medierna ett tredje. Stadens har inte en motsvarande modell för ett projekt som skulle skapa lika mycket delaktighet. Dessutom har stadsborna haft strålande idéer. Det är klart att vi ska genomföra deras vettiga idéer.”
Mod att fatta stora beslut
Som centrumbibliotekets viktigaste uppgift ser Ritva Viljanen att det ska ge människorna ett utrymme med verktyg och medel att fritt genomföra intressanta saker och att den kraftigt informationsbetonade miljön gör det möjligt att komma med nya idéer. ”Stämningen skulle vara så inspirerande att man nästan snubblar över alla de nya idéerna! Också den virtuella miljön kommer att vara något alldeles nytt. I arkitekturtävlingen har man också tillfogat byggnaden en bastu. Först väckte det lite förundran hos mig. Idén har dock mycket som fascinerar mig. Finlands historia, ”lärdomsbastun”, romarnas badtraditioner, världens enda biblioteksbastu … Idén måste ju utvecklas.”
Men närbibliotekens ställning då, som väckt så mycket debatt, och situationen för hela biblioteksnätet? ”Centrumbiblioteket är inte ett motdrag mot närbiblioteken. Om det var det skulle hela projektet ha dött inom fem minuter. I förorterna behövs tjänster och de utvecklas ständigt. Men också centrumområdet behöver utveckling som formar historien. Ibland måste man ha mod att fatta även stora beslut!” Viljanen gluttar också in i framtiden för hela biblioteksnätet. ”Strukturella förändringar kommer säkert att ske. Självbetjäningsbiblioteken kommer att öka, likaså små pop-up-bibliotek och nedladdningsbara bibliotek, som bygger på förtroende. De kan dyka upp till exempel i anslutning till restauranger eller metrotunnlar, som i Shanghai.”
Ritva Viljanen beskriver sin egen centrumbiblioteksroll som något stort. ”Det är alldeles säkert ett av de största projekten under min tjänstetid, vars inverkan sträcker sig över flera århundraden. Biblioteket som en nationell institution har en enorm betydelse för Helsingfors och hela Finland som en förnyare av stadsbilden. Man stöter inte ofta på likadana projekt. Det är unikt!”
Vad tänker du Ritva Viljanen om centrumbiblioteket när du tänker på …
… EN FÄRG? ”En färg som fångar uppmärksamheten. En färg som låter ljuset tränga igenom.”
… EN DOFT? ”Doften av en bok, trycksvärta. Och doften av kaffe som svävar mot dig i luften!”
… EN KÄNSLA? ”Glädje, engagemang, en varm stämning.”
… EN VÄXT? ”Ett grönt blad som skjuter skott. En pompös, stor växt.”
… EN MASKOT? ”Någon figur ur den finländska folktraditionen … Bibliotekstomten helt klart!”
Text: Siru Valleala
Bilder: Helsingfors stadsbibliotek, Helsingfors stad, Pertti Nisonen