När människor som läst samma bok samlas för att diskutera den, föds en säregen stämning och speciell vänskap. De många världarna inuti en bok flödar samman genom deras upplevelser och yttranden. Lite sådan var stämningen i Kiasma den 23 januari när olika aktörer från bok- och litteraturfältet samlades till centrumbibliotekets Litterära förmiddag. Med fanns bloggare, förlagschefer, författare, poeter, lärare inom ordkonst, modersmålslärare, journalister och folk från medier, representanter för litteraturorganisationer, -föreningar och -institutioner. Allt som allt fler än 50 personer med starka band till boken och litteraturen. När deras kunskaper och färdigheter möttes, fick boken ett helt nytt liv – nya samarbetsformer, koncept och synvinklar.
Gemensamt skapande á la litterära aktörer
I verkstäderna under den litterära förmiddagen planerades en bra morgondag för boken och litteraturen och reflekterades över hur centrumbiblioteket kunde vara ett hus för boken och ordkonsten. Från Kiasmas seminarierum hördes ett glatt sorl. Tanken om ett litterärt intressant kultur-Helsingfors stupade inte över sin egen idealism, utan lyckades klart hitta medhåll och anhängare. Med deras hjälp är utsikterna för dess byggande positiva.
”Jag blir lätt ivrig över bra projekt som jag känner att är viktiga. Iver är en stark drivkraft när olika människor vill skapa nytt tillsammans. Inom litteraturen finns det visserligen många samarbetsprojekt redan nu, men centrumbiblioteket skulle kunna förena och strukturera branschen. Vi borde hela tiden sikta på att stöda hela kulturområdet och förbättra stadsbornas vardag genom omfattande kultursamarbete”, säger Laura Serkosalo, verksamhetsledare för Nuoren Voiman Liitto och en av verkstadsdeltagarna. ”Det är imponerande vilken stor och inspirerande möjlighet centrumbiblioteket är, och hur omfattande, sinnrikt, förnuftigt men ändå öppenhjärtat och utan att dra sig för drömmar det redan diskuteras. Det ger möjlighet att sammanföra alla stora aktörer inom konst och kulturhistoria vid Tölöviken. Det håller på att bli ett genuint öppet utrymme”, sammanfattar i sin tur Minna Joenniemi från Rundradion.
Hur påverkar litterära trender framtiden?
Samtalen under förmiddagen öppnades av biblioteksdirektören Maija Berndtson och före detta kulturministern, författaren Claes Andersson. Han var den första som år 1998 föreslog byggande av ett nytt bibliotek i centrum, på tomten där Riksdagens annex idag står.
I den första gemensamma verkstaden funderade man på vilka som är de hetaste trenderna och fenomenen inom litteraturen just nu, och hur dessa påverkar framtiden. Poet Teemu Manninen från andelslaget Poesia målade i sitt inlägg fram en bild om hur litteraturens materiella väsen ändras. Elektroniken ger boken nya egenskaper: boken kan till exempel utökas med ett videoklipp, ljud eller bakgrundsmaterial, den kan bli ett interaktivt projekt, i de vildaste fantasierna kan boken till och med få ett nytt liv när läsaren påverkar dess innehåll.” När litteraturens materiella väsen ändras, förändras även vi som bokens läsare och mottagare”, summerade Teemu. Sakari Heiskanen från Gummerus-förlaget intresserade sig för läsarnas konsumtionsbeteende: hur kan vi bemöta det faktum att läsarskarorna differentieras, vad betyder till exempel upplevelseshopping på bokmarknaden och har vi tagit i beaktande de olika kontexterna där texter numera läses det vill säga konsumeras? Författare Laura Ruohonen i sin tur talade om ett paradoxalt fenomen: samtidigt som läsningen får fler kollektiva och sociala drag, när dagböcker öppnas och fansen nätverkar, minskar ändå själva läsandet.
Ett hus för berättelser – idéer för gemensamma aktiviteter
I open space-verkstaden sökte man mallar för litteraturens ”återkomst” och olika verksamhetsformer som olika bokaktörer skulle kunna använda sig av i centrumbiblioteket. Den gemensamma tankesmedjan gav ett rikt resultat och nedan följer ett axplock bland idéerna:
- Att möta publiken och öppna författares, översättares och illustratörers arbetsprocesser. Varifrån får man idéerna, hurdant bakgrundsarbete krävs?
- Ljudbokstjänsten (kunden läser boken själv), tjänsten ”En bok som present”.
- Ett upplevelserikt rum för ordkonst, omformbart och flexibelt, boken kliver ut ur pärmarna.
- Mer experimenterande och udda litteraturevenemang – detta har även koppling till öppettiderna, efter kl. 20 kunde livet i biblioteket bli lite annorlunda.
- Ett ställe där man utlovar regelbundna boklanseringar och dit såväl publiken, förlagen och författarna hittar. T.ex. boklanseringsfrukost.
- Kollektivt skrivprojekt, öppen text/fanfiktion, t.ex. kan novellen som kort genre enkelt bearbetas tillsammans, alternativa slut/början, att sätta sig in i karaktärernas liv.
- Författarens arbetsrum i biblioteket, ”artist in house/ in house artist”.
- Möjlighet att på biblioteket få en författares/förlagsredaktörs respons på och bedömning av sina egna texter.
- I Helsingfors finns ännu inte Bokens hus (jfr det globala nätverket för Bokens hus och t.ex. Litteraturhuset i Oslo). Skulle centrumbiblioteket kunna bli ett sådant?
- Att öppna innehåll via förenande teman, att blanda fakta och fiktion (t.ex. det aktuella temat hungerår), interaktivitet.
- ”Prat om älskvärt” – den som tipsar behöver inte vara expert, det räcker med jämlikhet och kärleken till genren.
- Regelbundenheten av vissa evenemang, att skapa vanor.
- Deltagande i stunder för prat om minnen, mor- eller farföräldrar och barnbarnsbarn tillsammans, också räddning av minnen med hjälp av digitalisering.
- Besök för att njuta av flera författares gemensamma uppträdanden, med inslag av konfrontation och klart plats för att uttrycka olika synsätt.
Centrumbiblioteket samlar ihop sitt nätverk av påverkare! Vi hoppas att samarbetsformerna tar fart och ger projektet vingar. Kom med – centrumbiblioteket är redan nu en chans att lära känna människor som arbetar för en bättre stad och som du kanske inte skulle träffa annars.
Ta en närmare titt!
Bilder: Helsingfors stadsbibliotek, Pirjo Lipasti
Text: Virve Miettinen