Tillbaka till artiklar

Läsro i Suvanto (Lugnvattnet)

3.3.2015

Bibliotek 10 är nu pionjär när det gäller fridfull zen-anda. Utrymmet Suvanto (Lugnvatten) är en hörna som blev klar vid årsskiftet. Det är ett av projekten inom centrumbibliotekets deltagande budgetering.

I idéskedet var planen och drömmen att få en plats som ger energi, får oss att slappna av och tömmer sinnet mitt i vardagens puls, ger stimulans för många sinnen och erbjuder tystnad. Hur har planerna förverkligats?

Vid lunchtid andas Suvanto frid. I den stora säckstolen sitter en enda människa och läser. Skorna står utanför, den tjocka, mjuka mattans design påminner om strandstenar. Hörnan är några kvadratmeter stor. Den rymmer säckstolen vi nämnde, en matta och ett klädställ i form av ett träd, några mjuka stolar, en yogagunga och lite teknik.

På en vägg växlar olika färger långsamt, den styrs med Barrisol-teknik. På den motsatta väggen reflekterar en projektor naturvideor: isbjörnar, undervattensvarelser, skog, moln och höstens färgprakt. Ovanför stolarna finns ljudduschar som förmedlar meditativ musik. Den sammanlagda sinnesupplevelsen gör att du mycket effektivt slappnar av.

Suvanto

Yoga, vila och yogavila

Säckstolen ger oss en överraskning: där sitter en person med det träffande namnet Marco Suvanto! Han jobbar i ett kontor i närheten och använder sin matrast till att vila här.

“Jag lade märke till den här platsen för ungefär en månad sedan, inte minst för namnets skull. Jag brukar pröva olika saker, så nu slank jag in på lunchrasten för att njuta av en lugn stund.” Marco gillar speciellt väggen med de växlande färgerna och mattan av italienskt ursprung. “Den har stil och skapar en inbjudande atmosfär.”

Mattan måste vara tjock för att akustiken ska fungera som den ska och för att ljudduscharna ska höras. Själva rummet kan förändras, stolarna kan flyttas efter behag och på mattan kan du ligga och slöa eller t.ex. hålla på med yoga.

I yogagungan är det lätt att t.o.m. gömma sig helt och hållet. “En besökare satt i gungan upp till tre timmar, och vi märkte inte ens att någon var där”, skrattar Kari Lämsä, avdelningschef på Bibliotek 10.

Mera andlig föda på biblioteket

Marco Suvanto testar yogagungan. Han tycker att det är naturligt att det finns en plats för avslappning på biblioteket. “Biblioteket har en sådan atmosfär att det är lätt att fortsätta till nästa nivå, att liksom komma upp till högre sfärer. Det skulle vara ett för stort hopp om du måste stiga in i Suvanto direkt från gatan. Jag har gått på bibliotek sedan barnsben och det är fint att se hur biblioteken förändrats. Ett rum som det här är ett bra exempel: andlig föda i många skepnader.”

Avslappningsrummet i Bibliotek 10 har planerats av arkitektur- och designföretaget Talli OY från Helsingfors. Stadsbiblioteket har redan länge samarbetat med företaget. Talli har också planerat inredningen i Bibliotek 10.

Suvanto

Ett stämningsfullt rum för berättelser

Just nu snurrar YouTube-filmer på Suvantos videoduk och invid rummet finns skyltar som påminner att du ska lämna dina skor och din matsäck utanför.

“Det finns så mycket rörliga bilder överallt, så jag önskar att biblioteket verkligen satsar på att välja vilka filmer som visas här. Dessutom hoppas jag att skyltarna skulle vara annorlunda, mera kreativt gjorda och utan förbud”, säger Marco Suvanto som vaknat upp ur yogagungan. “En idé kunde vara en stig med tre steg som leder fram till Suvanto. Den skulle fungera som inbjudan och få flera att lägga märke till platsen.”

Kari Lämsä berättar att Suvanto i framtiden ska användas för olika ändamål.

“En idé är storystunder både för barn och för vuxna. På den vita duken kan vi också visa mediekonst och använda rummet som en del av olika konstprojekt, som galleri och som scen. Suvanto är en plats som biblioteksanvändarna har önskat och längtat efter. Platsen som visar en form av tystnad är en del av planeringen av centrumbiblioteket.”

På eftermiddagen hittar jag ett gäng kompisar som fördriver tiden i Suvanto. Milla, Johanna och Ari har hittat platsens kärnbudskap: “Det här är härligt, för här får vi bara vara. Vi måste inte göra någonting alls.”

Text: Siru Valleala

Dela artikeln