I en workshop för pedagoger föddes många idéer om hur man kan göra centrumbiblioteket till ett smultronställe för både barn och familjer.
”En urban lägereld för stadsfamiljer där generationerna möts… Plantering av växter och skönlitteratur i takträdgården… En stor centrumlekpark på biblioteksgården…”
På Annegården i Helsingfors brydde man sig inte om det snöblandade regnet utan fokuserade istället på centrumbibliotekets projekt, där en grupp pedagoger som arbetar med barn samlades för en idéworkshop. Hurdan lokal skulle det nya biblioteket kunna vara för barn, familjer – alla generationer tillsammans? Det var denna fråga man sökte svar på i Idépro-workshopen. Aktörer från många olika områden inom kulturarbete för barn såsom Skolbio, Mediametka och Annegårdens ordkonstskolor deltog i diskussionen. Varje bord fick välja ut de fyra viktigaste delområdena som borde uppmärksammas vid planeringen av centrumbiblioteket. Till slut var det fyra ämnesområden som utkristalliserade sig efter den gemensamma och ivriga diskussionen.
Från en konstart till en annan, från konsument till producent
”Biblioteket sammanför många olika konstarter. Där är överskridandet av genrer enkelt: du kan hoppa från bild till text och från text till multimedia. Även besökarens roll kan på biblioteket expanderas från konsument till producent. Biblioteket kan erbjuda barn och familjer sätt att själva delta i produktionen av konst och kulturupplevelser. På centrumbiblioteket kan andra få njuta av ens kreativitet t.ex. i form av barnsångsdemos, utställningar eller videoklipp. Å andra sidan skulle man på biblioteket också kunna få inspiration till att tolka konstupplevelser. T.ex. skulle en filmförevisning på bibliotekets biograf kunna innehålla en gemensam analysstund, där man skulle kunna diskutera de tankar som filmen väckte.”
Pedagogerna framhöll besökarens aktiva roll. På centrumbiblioteket skulle man kunna lyfta fram besökarnas och stadsbornas kunskaper och talanger. Där behöver man inte vara rädd för att idéerna ska stjälas. Istället inspireras vi av varandra, vilket är en stor gåva. Hela huset verkar enligt principen om öppet utrymme, där innehållet skapas tillsammans med samarbetspartners och användare. På centrumbiblioteket får stadsborna också handledning i att tolka konst och kultur.
Bibliotekets kärna identifieras
”På centrumbibliotekets tak skulle drömmarnas trädgård växa. Barnen skulle själva kunna söka information om växter, så frön och senare följa växternas tillväxt. Det skulle vara stadsbornas gemensamma gårdsplan, ett område för tillväxt och inlärning. Hela biblioteket i sig skulle vara en öppen inlärningsmiljö. Informationen skulle spira och med hjälp av bibliotekariernas yrkesskicklighet skulle den tas tillvara. Man får heller inte glömma själva bokstäverna, orden och böckerna bakom allt. Bibliotekets mål är och bör vara att utveckla läsfärdighet och medieläsfärdighet samt ansvarsfull informationssökning.”
Nätgenerationens informationssökningskunskaper borde förbättras och förmågan för kritisk informationssökning ökas. ”Bokfantasterna” kan säkerställa att framtidens informationssamhälle inte blir för innehållslöst och ensidigt för digitalkonsumenterna. I Finland har vi sedan länge varit stolta över att vi är världens mest läskunniga folk – men hur blir det i framtiden? Dessutom skulle biblioteket kunna vara en plats där man förutom läskunnighet också värnar om ”det skrivna ordet”, dvs. att uttrycka sig i skrift och erbjuda möjligheter till ordkonst, som åtminstone i Finland har kommit något i skymundan av bildkonsten och musiken.
Ett gemensamt rum för hela familjen
”Biblioteket bör skapa förutsättningar för dialog mellan barn och förälder, hela familjen och olika generationer. På biblioteket skulle det kunna finnas rum, verksamhet och möjligheter för hela familjen. Det behövs också kanaler för möten mellan fäder och söner.”
Grupparbetarna visionerade fram en urban kväll kring lägerelden, där familjer inklusive far- och morföräldrar och släktingar skulle kunna delta. Såväl sagor, historia som gemenskap skulle vara närvarande. Man önskar gemensamma aktiviteter för familjer i form av workshopar, evenemang och verksamhet. Biblioteket i centrum kommer också att vara en plats för korta besök och tillhåll för olika kulturer, en mångkulturell stadsmosaik. Det är viktigt att komma ihåg jämlikhet och främjandet av denna: det finns något för alla på biblioteket.
Biblioteket som en stor lekplats
”Det finns ingen ordentlig lekpark i centrum. Det skulle kunna byggas en lekpark i anknytning till biblioteket, som i och med sin finländska design också skulle vara en sevärdhet för turister. Eftersom barn behandlar allt genom leken kan biblioteket vara som en stor lekplats där glädjen att experimentera och uppfinna leder barnet framåt in i inlärningens värld. Lokalens storlek skulle å andra sidan möjliggöra stora barnevenemang som man skulle kunna förmedla elektroniskt i realtid också utanför bibliotekshuset.”
Leken är barnets arbete. Fantasi och lekfullhet får lov att finnas i framtidens nya bibliotek. Förutom färger och former har också inredningen betydelse. Centrumbiblioteket skulle kunna vara en plats där fantasin lever med samma intensitet som barnets lek. Tydlighet och trygghet, men också intressanta rum som kan anpassas efter olika aktörer skapar ramar för biblioteket där hela den stora familjen, staden, skulle kunna leka tillsammans.
Text: Siru Valleala och Virve Miettinen
Bilder: Virve Miettinen