KOLLEKTIVENS GEMENSAMMA BIBLIOTEK – DEL 2
Offentliga byggnader har ofta tunga dörrar. Tänk om du inte skulle kunna öppna dörren till biblioteket själv? Ibland är servicedisken rätt hög. Tänk om den var så hög att du inte skulle kunna se vad som finns på den? Succéfilmen om och av handikappade, Kovasikajuttu, berörde många, men skulle det kännas rätt att bli rörd framför bibliotekets utlåningsmaskin?
Biblioteket är avsett för alla. Det är ett socialt rum som gör det möjligt att delta i aktiv samhällsverksamhet och informationsförmedling. På biblioteket kan du vara dig själv och kostnadsfritt göra sådant som intresserar dig. Du är välkommen.
För att vara allt detta för var och envar, bör biblioteket vara tillgängligt. Också handikappade bör kunna komma till biblioteket smidigt och problemfritt. I detta kan det nya centrumbiblioteket visa vägen och föregå som ett gott exempel både för andra nybyggnader och ombyggnadsobjekt.
NÄR DET OFFENTLIGA RUMMET INTE FUNGERAR
Tillgänglighetsplanerare Eero Heinonen från Invalidförbundet vet allt om drömmarnas bibliotek. ”Biblioteket som allaktivitetslokal möjliggör bättre social delaktighet även för handikappade. Biblioteket erbjuder goda ramar för studier och olika hobbyer.”
För handikappade är offentliga miljöer emellertid inte alltid enkla besöksmål. ”Jag har lagt märke till att skyltar ofta är felplacerade och tryckknappar för högt uppe. Dörrar öppnas i fel riktning och om det finns en ramp, är den för brant. Man ryms knappt in i toaletterna. Ibland kan det vara störande att ett fönster placerats i korridorens ända och man blir bländad av motljuset. Stora glasytor märks inte tillräckligt väl. Också en spegel från golvet till taket kan göra det svårare att uppfatta utrymmet.”
Också projektledare Pirjo Tujula som har ansvaret för tillgängligheten i Helsingfors stad har upptäckt brister. ”Handikapparkeringarna ligger ofta på besvärliga ställen, skyltarna är otydliga eller saknas helt och ytterdörrarna är svåra att öppna. Det är svårt att hitta servicedisken eller också är den för hög, och hörselskadade kunder har inte beaktats, d.v.s. det finns ingen induktionsslinga.”
Överarkitekt Erja Väyrynen från miljöministeriet, som är medlem i Tillgänglighetscentrets delegation, betonar vikten av entrén. ”För ofta glömmer man bort entréns betydelse för hela byggnadens verksamhet. Även när man besöker byggnaden första gången, måste man direkt kunna se var huvudentrén ligger. Den ska vara inbjudande och med en hög tillgänglighetsfaktor på sätt och vis suga in besökaren – då vet man att man är välkommen.”
CENTRUMBIBLIOTEKET TILL ETT TYPEXEMPEL
Tillgänglighetsexpert Sami Virtanen från Finska Hörselförbundet beskriver de hörselskadades perspektiv. ”Bland det viktigaste för bibliotekets hörselskadade användare skulle jag nämna lyssningsförhållandena och att ärenden med biblioteksanställda kan skötas på ett naturligt sätt. Här hjälper vänlig och hänsynsfull kundtjänst, som gör det möjligt att växelverka ansikte mot ansikte. I samlingslokaler skulle det vara bra att minimera ekot och att använda mjuka material för att dämpa buller.”
Virtanen hoppas att centrumbiblioteket blir ett nationellt exempel på tillgänglighetslösningar. ”Biblioteket kommer att användas flera årtionden, vilket betyder att framstegsvänlig utrymmesplanering och nya lösningar för flexibla utrymmen är en stor möjlighet för biblioteket.”
Handikappforumets huvudsekreterare Pirkko Mahlamäki pekar på den goda planeringen i universitetsbibliotekets nya byggnad. ”Handikapptoaletterna är rymliga och i servicen finns även andra tillgänglighetsrelaterade innovationer. Exempelvis står en av utlåningsautomaterna på ett lågt bord, åtkomligt även för en användare som sitter i rullstol.”
Mahlamäki hoppas att handikappade gör sin röst hörd innan centrumbiblioteket uppförs. ”Årets tema för Invalidförbundet är ”Lätt att röra på sig”. Kring detta tema skulle det vara bra att redan på förhand ordna evenemang för att diskutera ett lättåtkomligt bibliotek.” För närvarande möter bibliotekets hemtjänst endast en del av behoven.”
UTMANINGARNA VID TÖLÖVIKEN
”Det för centrumbiblioteket planerade läget är säkert bra. Parkeringen och ledsagartrafiken kan bli ett problem”, funderar Eero Heinonen. ”Det centrala läget kan också bli en utmaning vad gäller antalet parkeringsplatser för handikappade och ledsagartrafiken: det måste finns tillräckligt mycket plats så att man kan stanna tryggt och hinderfritt, men tillräckligt nära ingången.”
Sami Virtanen ser Tölöviken som ett ställe där man kan andas ut och ta en paus från stadens vimmel och brus. ”Också utomhusområdenas tillgänglighet bör beaktas. Hörselskadade har ofta lättare att samtala med sitt sällskap i parkmiljöer. Jag hoppas att det ska vara lätt att röra sig på bibliotekets gård.”
Virtanen har ett förslag för väntetiden inför bibliotekets byggande. ”Staden skulle kunna bygga en liknande paviljong som stod i närheten av Designmuseet under designhuvudstadsåret. Paviljongen gav bra ramar för stadsevenemang och ledigare möten. ”Paviljong tvåan” skulle kunna placeras i närheten av bibliotekets tomt och också iaktta årstidsväxlingarna. Där kunde man ordna all slags program under väntetiden.”
STIMULANS, FART OCH FLÄNG!
Handikapporganisationers representanter ser ivrigt fram emot många aktiviteter i centrumbiblioteket. ”Debatter, naturliga situationer för växelverkan mellan alla slags människor, verkstäder med aktiviteter”, listar Sami Virtanen. ”Infosnuttar om hörselhandikapp skulle kunna inspirera sådana människor som tidigare inte har bemött sådana faktorer som ett handikapp för med sig. Till exempel kunde man sätta upp något slags design challenge-uppdrag där människorna skulle få utarbeta och bygga svårigheter på grund av ett hörselhandikapp och utmana människorna att tillsamman tänka ut lösningar på dem.”
”På biblioteket skulle det också kunna finnas stimulerade arbetsrum med olika slags stimulans i olika rum, både för avslappning och för idékastande. Stimulansen skulle kunna förverkligas till exempel genom att med en projektor reflektera olika situationer och bilder på väggen.”
Pirkko Mahlamäki hoppas på ett intensivt samarbete mellan de olika arrangerande organisationerna. ”Handikappforumet deltar gärna i planeringen av evenemang för biblioteket. Studiegrupper, kamratstödsmöten, bokklubbar och medlemsträffar skulle passa bra i lokalen. Stödcentralen för funktionshindrade invandrare skulle också kunna presentera sin verksamhet.
”Dessutom skulle det vara fint om man fick mer material om handikappade och deras liv och organisationstidningar till samlingarna. Och självklart också mycket konst och kultur!”
Läs den första delen av intervju-serien!
Text: Siru Valleala
Bilder: Rodeo, Creative Commons, Wheelchair Skating