Under hela sommaren byggs det väggar, pelare och andra betongkonstruktioner i hetsig takt på byggplatsen för centrumbiblioteket. Cirka en tredjedel av betongarbetena i källaren är färdiga och snart börjar vertikala pelare i norra ändan bära källartaket, eller golvet till bibliotekets första våning.
Men vad har gjutningen av betongväggarna gemensamt med bakning? De stora gjutformarna för väggarna oljas in för att inte fastna i den gjutna ytan, alldeles på samma sätt som det lönar sig att smörja in en bakform så att degen inte fastnar. Det är också lättare att riva de inoljade formarna i det skedet när väggarna har torkat och är självbärande. Strax före midsommaren reparerade timmerman Juha-Matti Komu (till vänster) och Jarmo Ahokas, representant för arbetsledningen vid E.M. Pekkinen Oy, slangen från oljetanken till trycksprutan. Man kan nämligen inte springa till närbutiken för att köpa till av den här oljan.
Före midsommaren hade man gjutit tolv väggpartier och ytterligare tio återstod att gjuta. Med de stora gjutformarna kan man gjuta elva meter långa och sex meter höga avsnitt i taget. I norra ändan av arbetsplatsen ser väggarna redan mer enhetliga ut men i södra delen syns bergbakgrunden ännu. Bygget, eller välvningen, av källartaket i norra ändan inleds i månadsskiftet juni-juli. Gradvis kommer valvet att täcka den öppna utsikten till bottenplanet.
För servicetransporter byggs det en körramp till bibliotekets källare och nere i den en gårdsplan där man kan lasta och lossa varor. Servicegården syns mitt på bilden. Till vänster om den ses en fyrkantig pumpstation, dit till exempel regn- och avloppsvatten samt material som samlas från fettavskiljarna i bibliotekets restaurang leds. Körrampen byggs vid högra kanten direkt mellan den raka betongväggen och en krökt vägg som är under byggnad. Den krökta väggen kan inte byggas med stora formar, den kräver gammaldags hantverk och byggs av styckegods, det vill säga av brädor och faner.
Den krökta väggen, markerad med violett, leder bilar ner till servicegården längs en sextio meter lång körramp med betonggolv. Rampen börjar vid markytan och leder cirka sex meter nedåt. På servicegården lossar man såväl lass med böcker som varor för restaurangen och kaféet samt lastar skräp på sopbilar.
I källaren bredvid lastbryggan finns det också en stor koncentration av toaletter. Det byggs många toaletter i biblioteket, det är ju fråga en centralt belägen plats som är öppen för alla. Man tillbringar mycket tid på biblioteket, därför att det har arbetsrum, en biograf och en restaurang. På bilden kan man se toalettområdets tambur, dörrarna till toaletterna blir till höger. Man når platsen antingen via trappor eller med hiss. Det byggs sex hissar i huset, men bara fyra av dem åker ända ned till källaren.
Stålbågens fundament är färdiga
Fundamenten för den väldiga stålbågen som bär upp huset är färdiga i både norra och södra ändan och ännu i juli kan man montera ändkapslar på dem.
Formen av det norra fundamentet för bågen påminner om ett plustecken. På grundplattan monteras ännu stålbågens ändkapsel och delarna svetsas ihop. Stålbron som spänns mellan den norra och södra grundplattan har en spännvidd på 105 meter. Bågen omfattar en fjäderkonstruktion som placeras i källartaket.
Det södra fundamentet för stålbågen finns framför Sanomahuset nära ett trappschakt, som har byggts för centrumtunneln, som eventuellt kommer att byggas. Jarmo Ahokas och ansvarige mästare Kyösti Kontio berättar att arbetsplatsens grundplattor ligger i ett bra skede, de har dragits och spänts fast i berget med ankare. Tillräckligt stor kraft för detta åstadkoms med en hydraulisk domkraft.
Sedd från den norra ändan kan arbetsplatsen snart inte längre kallas grop, den har fyllts med olika slags pelare och fylls alltjämt med mellanväggar och takplattor. I den norra ändan, i högra hörnet på bilden, har också ett av trappschakten blivit klart.
Fastän semesterperioden nyss har börjat tickar klockan för E.M. Pekkinens entreprenad nästan hörbart. Tidsschemat är så pass stramt att semestrarna överlappas och arbetena hålls hela tiden i gång.
Maskotbävern har redan lagts som bakgrund till klockan och placerats på ryggen på huvjackorna på Pekkinens män. Även konstnären, illustratören Salla Savolainens autograf har varit en efterfrågade artikel bland manskapet!
Utanför byggstängslet fördriver folk somriga picknickstunder och njuter av solgassande dagar. Även Lucy Abrams (till vänster) och Kaisa Johansson firar siesta inför midsommaren. Lucy som är född i Chicago har bott tre år i Finland och studerar klarinett och musik vid Sibeliusakademin i Musikhuset mittemot. Kaisa Johansson jobbar i huset. Lucy berättar att arbetsplatsen syns väl från övningsrummen på översta våningen, men ljuden från arbetena har till all lycka inte stört studierna.
Damerna välkomnar det nya biblioteket. De anser att det placeras på en bra plats bland andra kulturella byggnader. Illustrationerna av centrumbiblioteket har fallit dem i smaken och de kommer säkert att besöka biblioteket när det blir klart.