– Hissen till fjärde våningen, anvisar vaktmästaren. Snart nog sitter vi med blickarna riktade ut över Helsingfors takåsar på översta våningen i aktivitetscentret Happi och väntar på att centrumbibliotekets verkstad för ungdomar ska börja. – Det senaste avsnittet av Putous var helt värdelöst, säger en ung gymnasiestuderande som sitter bredvid mig och ler vackert. Därefter tittar hon förväntansfullt på projektorlampan. På den vita duken visas dagens tema: ”Centrumbiblioteket – Framtidsverkstad för ungdomar. Metod: videoinsändare”.
Ungdomarna signerade en videoinsändare
Detta är ingen akademi för morgontrötta, utan arbetet kommer genast i full gång. En grupp ungdomar i gymnasieåldern har utmanats att delta i verkstaden och att med hjälp av en videoinsändare berätta om sina drömmars framtidsbibliotek. Verkstaden genomförs i samarbete med aktivitetscentret Happi och producenten Ismo Kiesiläinen. Med hjälp av denna metod kan ungdomarna vara med och påverka centralbibliotekets innehåll och tjänster samt föra fram sina egna åsikter med hjälp av bilder. Samtidigt som ungdomarna jobbar med sina videoarbeten pågår en ledig diskussion om biblioteksdrömmarna och energierna formligen flödar.
Som avslutning på dagen tittar centrumbiblioteksprojektets personal och biträdande biblioteksdirektör Saara Ihamäki igenom videoalstren och diskuterar med ungdomarna om deras önskemål.
Vilka slags frågor skulle ungdomarna betona om de fick designa ett nytt bibliotek?
En kvartersgård för kultur till Tölöviken!
Magasinerna representerade för den nuvarande generationen vad Lepakko representerade för den föregående generationen. Den kommande generationen längtar också klart och tydligt efter en plats som kallas för ett öppet, allmänt stadsutrymme och där de kan lämna sitt eget avtryck. – Om vi skulle få ett centrumbibliotek i Tölöviken skulle det växa till en levande ”kulturkvartersgård” med Kiasma och Musikhuset som grannar, berättar 17-årige Aleksei. – Vi skulle kunna gå till biblioteket och göra någonting roligt och meningsfullt. Under vintertid händer det att vi provar skor på Stockmann bara för att kunna sitta tillsammans i ett varmt inomhusutrymme i centrum. Kaféerna är relativt dyra för en studerandes plånbok, tillägger 17-åriga Meri-Tuuli. Ungdomarna är ense om att tomten som skissats för centrumbiblioteket är briljant.
Ett ställningstagande för gemenskaplighet?
– Numera sägs det att lyckan utgår från individen. Jag skulle vilja skänka lite kärlek till centrumbibliotekets byggnadsprocess, för jag tror att lyckan också kan gömma sig i gemenskapen. Ett bibliotek är gemensamt för alla, säger 17-åriga Raakel. Hm, är det så här den nya och ansvarstagande Y-generationen är? – Till centrumbibliotekets mötesaula behöver vi ett gemensamt, levande stadskonstverk som stadsinvånarna kan förändra dagligen och efter eget behag. Det skulle till exempel kunna vara en stor vägg på vilken vem som helst i vilken ålder som helst kunde måla sitt eget minne, funderar Meri-Tuuli.
– Bibliotekets händelser och evenemang kunde ha som en gemensam nämnare att det skulle vara enkelt att delta i dem och att de skulle vara nära och intima. Vi menar att stora massevenemang inte riktigt lämpar sig för biblioteksmiljön, de har inte själ på samma sätt, funderar ungdomarna tillsammans. – Dessutom borde biblioteket marknadsföra sina tjänster på ett effektivare sätt, för ofta upptäcker man evenemang när de redan har gått, konstaterar Raakel.
Både lugn och ro och avslappnat snack
Ungdomarna funderar inte bara på ”häftigt och coolt”, utan också på helt vardagliga saker. – Föreställ er en typisk lässal på ett bibliotek – det finns stort utrymme för utveckling i dem! I ett framtidsbibliotek skulle det vara bra om det fanns akustiskt olika utrymmen: såväl ”halvhögljudda” rum för interaktion där man kunde utföra grupparbeten och diskutera matteläxan, som heltysta ”laddningsrum” där man kunde koncentrera sig, säger Raakel.
– Ett stort plus vore ett kafé och det att det överhuvudtaget skulle vara tillåtet att äta på biblioteket. Och att man skulle få sitta vid kaféborden trots att man inte har köpt någonting samt att det även vore tillåtet att läsa biblioteksböckerna i kaféet, fortsätter hon. – Dessutom behövs sådana basala saker som mycket dagsljus, växtlighet, mjuka läshörnor samt olika slags ytor och färg, spånar Meri-Tuuli vidare. Ungdomarna önskar sig vårgröna, gula och röda toner i bibliotekets färgställning.
Ett enkelt och funktionellt utrymme
Många känner igen sig i att det är lätt att gå vilse på ett stort bibliotek. – Utrymmet spelar en viktig roll, det är ju det första steget in i bibliotekstjänsternas värld, säger Meri-Tuuli. – Bibliotekets tjänster, händelser, innehåll och material är ofta svåra att hitta. – Man ska kunna hitta personalen när man behöver dem och då man har gått vilse. Även i övrigt skulle det vara trevligt om det fanns mycket personal, säger Aleksei. Och visst har vi alla misströstat där vi suttit på huk mellan hyllorna och kikat på böckernas benämningar. Ungdomarna betonar därför också att utrymmet måste vara enkelt och funktionellt. Utrymmena ska vara anvisande och fungera som bättre användarbryggor till tjänsterna. Det finns också en önskan om flexibilitet, föränderlighet och trivsel.
– Jag önskar att det nya biblioteket utformas av en skicklig arkitekt, konstaterar Aleksei.
Ungdomarnas önskelista:
- en ekologisk byggnad vars miljövänlighet även framgår av att utrymmet mynnar ut i en trädgård eller en skog, eller av att det finns ett utrymme med väggmålningar och färger som minner om skogen
- synliga konstverk av unga konstnärer, som även är tillgängliga för utlåning
- elegant exponering och nya, överraskande sätt att visa upp bibliotekets material.
- kommunicerande tjänster och innehåll: biblioteket är tillgängligt för alla och även dess tjänster och innehåll borde vara enkla att hitta och få tag på
- effektiv informering och marknadsföring om tjänsterna och händelserna
- ett billigt kafé, en restaurang
- meningsfull ungdomsverksamhet i stadskärnan, goda kommunikationer är av stor betydelse
- inbjudande och skapande verkstäder om olika ämnen
- hobbygrupper för olika subkulturer och åldersgrupper, grupperna kunde samlas i biblioteket och man skulle även kunna sammanföra olika åldersgrupper, exempelvis barn/ungdomar och åldersstigna tillsammans
- lockande läs- och avslappningshörnor, mycket dagsljus och växtlighet
- större aktiviteter kring boken, såsom bokloppis eller ordkonst
- möjlighet att hyra hobbyverktyg, schackbord
- längre öppettider, ett utrymme som är öppet dygnet runt
- egna evenemang på biblioteksscenen, möjlighet att visa upp sina egna verk via biblioteket
- ett kuddrum med en matta med lång lugg, där man kunde sträcka ut sig en stund samt en fågelbostol eller en kramgo björn i vars famn man skulle kunna krypa ihop om man råkar ha en dålig dag
- ett stadskonstverk i bibliotekets mötesaula i vars skapande alla skulle kunna delta i varje dag
Text: Siru Valleala och Virve Miettinen
Bilder: Virve Miettinen