Framtidens teknologier och förändringar i människornas attityder är svåra att förutspå – det har centrumbibliotekets konceptplanerare Anu Koski redan märkt. Hon är med i arbetsgruppen som utvecklar de digitala tjänsterna för bibliotek med hjälp av pilotprojekt och prototyper.
”Just nu måste vi ännu tillfoga ordet digital för att tydliggöra olika slags koncept som utnyttjar elektroniska system. I framtiden kommer allting dock att smälta samman. När människorna börjar se de fysiska och digitala tjänsterna som en enda funktionell helhet, tänker ingen mer separat på de olika delområdena som digitala.”
Koski vet i hurdana situationer människor oftast är tydligast medvetna om det digitala: det är när något inte fungerar. ”Sorgligast är det att se en ny fin tjänst som en tom svart skärm i ett hörn”, beskriver hon. Sådana bilder vill man i det framtida centrumbiblioteket bli av med.
Det återstår mycket arbete. Största delen av arbetet görs nu och senare i bakgrunden, någonstans dit biblioteksanvändarna inte har omedelbar sikt. ”Förutsättningen för all verksamhet är uppbyggandet av bakgrundssystem, hela grunden på vilken det nya byggs. Hit hör även sådana grundläggande principer för bibliotek som att materialet ska vara enkelt att hitta och möjligheterna att presentera det. En utmaning för bibliotek är ibland hur man ska lyfta fram innehåll på ett sådant sätt att människorna får upp ögonen för hela utbudet. Detta gäller i synnerhet de digitala materialen.”
Anu Koski, centrumbibliotekets konceptplanerare
Pilotprojekt i test
Idén till det första konkreta verktyget med vilket Anu Koski arbetar just nu har sitt ursprung i de önskemål som lagts fram av såväl bibliotekskunder och -personal som stadens ledning. Syftet med lokalbokningsverktyget är att göra det möjligt att boka lokaler på egen hand via ett elektroniskt system. Verktyget kommer att testas i biblioteken inom kort. I samarbetet deltar även andra ämbetsverk vid staden, till exempel barnomsorgsverket och ungdomscentralen. Tekniska data delas på så sätt till andra användare och gränserna mellan ämbetsverk suddas ut.
”Ett annat pilotprojekt handlar om infoskärmar. Centrumbiblioteket kommer att ha mycket information att sprida ut och all slags marknadsföringskommunikation är en utmaning. Man vill begränsa det visuella bullret i biblioteket men ändå ha en effektiv informationsverksamhet. Också utvecklingen av infoskärmarna sker i samarbete med andra ämbetsverk”, säger Koski.
Centrumbibliotekets arkitekter deltar i planeringen. De är experter på att berätta var skärmytor bäst kan monteras och i vilka utrymmen i byggnaden informationstavlor ska finnas med tanke på hur människorna rör sig. Centrumbiblioteket kommer att ha skärmytor som visar digitalt innehåll. En del av ytorna är interaktiva; dessa kan till exempel användas för digitalt berättande. Också vägledningslösningarna är under planering.
Idéer till e-tjänsterna har kommit både från biblioteksanvändare som deltagit i kampanjer och från anställda vid bibliotek som önskar hjälpmedel som gör vardagen lättare. Tiden som sparas när personalen slipper mekaniska rutiner kommer direkt kunderna tillgodo.
”I fortsättningen kan experter, amatörer och studerande inom datateknik eventuellt bilda ett så kallat utvecklingskollektiv som deltar i utvecklingen av digitala lösningar för centrumbiblioteket. När centrumbiblioteket öppnas skulle man också kunna ha teststationer där olika aktörer presenterar sina uppfinningar”, ser Koski framför sig.
Utrymme för senare behov
Bibliotekens digitala behov sträcker sig alltså långt bortom bara e-böcker. ”Trots det är också e-materialens synlighet viktig. Än så länge vet vi emellertid inte hur e-böcker och annat material slår igenom under de närmaste åren.”
Än så länge vet vi inte så mycket mer heller om ny teknologi. ”Därför är det viktigt att ta fram allmänna koncept och idéer, att inte luta sig mot en viss teknologi”, påminner Anu Koski. Hon berättar också att man följer händelser och kommande behov utomlands, till exempel i det nya biblioteket i Århus i Danmark, och har dem som förebilder. ”Det är bra att göra många tester och prova olika slags lösningar. Meningen är inte att allt som testats ska komma till användning, bara de piloter som fungerar ska det.”
Det föds inget nytt om man inte testar, misslyckas och testar igen. Människorna kan ännu inte ens definiera hurdana digitala tjänster man skulle kunna önska sig och genomföra. Hur låter till exempel en tjänst med vars hjälp biblioteksbesökaren kan få reda på var en betydande expert inom historiska brittiska romaner just nu sitter och läser? Eller ett sagorum som förändras digitalt?
”Det är bra att komma ihåg att bara att något är digitalt inte har ett mervärde i sig, mervärdet ska skapas av en helhet som är funktionellt ur användarens perspektiv. Digitala system är dyra och all användning ska på något sätt kunna motiveras väl. Vi går inte med teknologi i spetsen, utan med fokus på det väsentliga”, säger Koski.
Den slutgiltiga formen kanske aldrig infinner sig men det är inte meningen heller. Centrumbibliotekets digitala tjänster planeras inte klart, utan de verkliga behoven ses 2018 när huset slår upp dörrarna – och även då fortsätter tjänsterna att modifieras.
”Tanken är att centrumbiblioteket är ett hus för folket och stöder kundernas vistelse i huset, inte att saker och ting fastslås schematiskt på förhand. Samtidigt kan biblioteket vara en plats som lockar och uppmuntrar stadsborna att prova på olika alternativ och lär dem att använda nya serviceformer. Byggnaden inrymmer både traditioner och nya kreativa former – samt kombinationer av dessa.”
Siru Valleala