Trots att Centrumbiblioteket ska bli ett modernt bibliotek i den digitala eran, får det sin början med mycket traditionella metoder. I december 2015 pågår sprängningar av berget, bortforsling av kross och utgrävning av jord i gropen som avgränsas av stödväggar. Marken måste förberedas på ett traditionellt sätt även för en unik arkitektur.
Gräv- och sprängarbetet kunde påbörjas först när fjärrvärmeledningar och kablar som korsade byggplatsen hade flyttats till nya sträckningar. Också fler än 50 parkträd måste flyttas från området, staden omplanterar träden på andra områden. För att kunna påbörja arbetet måste det dessutom göras en del trafikarrangemang och nya skyltar; skyltarna för gång- och cykeltrafik börjar redan i Fågelsången.
Runt Centrumbibliotekets byggplats finns många glashus så de områden som sprängs skyddas omsorgsfullt. Det görs med sprängmattor, som ses på trave i bildens vänstra kant. Sprängmattor görs av gamla lastbilsdäck, som binds samman med stålvajrar.

Centrumbiblioteksprojektets ledande planerare Pirjo Lipasti från Helsingfors stadsbibliotek känner projektets historia sedan åratal. När det äntligen händer något på tomten, är det en fröjd att hålla möte med markbyggnadfirman E.M. Pekkinens ansvariga mästare Kyösti Kontio och byggplatsingenjör Risto Sell. På byggplatskontoret granskades grundritningen där den rektangulära formen på byggnadens botten framgår tydligt. E.M. Pekkinen Oy fungerar som huvudentreprenör under grundläggningsskedet och byggandet av bibliotekets källare, det vill säga fram till nästa års höst.
– Totalt ska 20 000 kubikmeter jord grävas ut och i början av december hade vi redan grävt ut 17 000 kubikmeter, så grävarbetet börjar närma sig slutet. Förorenad jord lämnades till platser som är avsedda för det, men den största delen kunde återanvändas. Ren jord har exempelvis använts i Busholmen som underlag för en park som anläggs, i Nordsjö för att fylla ut gamla hamnbassänger och i Petikko vid anläggning av en golfbana, berättar Kyösti Kontio.

I Helsingfors stadskärna lever man i ett historiskt byggskede. Riksdagshuset renoveras samtidigt som bygget av Centrumbiblioteket påbörjas. Presenningen som fungerar som en illustration av riksdagshuset ger ett nästan slottslikt intryck av byggnaden. Ett mera värdigt grannskap finns knappast för ett bygge i Helsingfors.
Bland de första aktiviteterna på Centrumbibliotekets tomt var att bygga ett staket runt byggplatsen.
– Vi passade på att göra staketet till ett av de finaste någonsin, säger Kyösti Kontio som sin åsikt.
På en ljusblå plywoodbotten presenteras Centrumbibliotekets tjänster i ord och bild. Staketet är nästan en halv kilometer långt, så det finns gott om plats också för allmän info om Helsingfors stadsbibliotek och jubileumsåret Finland 100, som biblioteksprojektet hör till.
– Centrumbiblioteket är en mötesplats för många slags tankar och idéer, därför har en del av staketet reserverats för annonser från medborgare och organisationer, nämner Pirjo Lipasti.
Det finns titthål i staketet så att man kan följa byggets framskridande. Titthålen längst söderut finns på Sanomahusets sida av staketet.
Innanför plywoodstaketet omges gropen av en stålspontvägg, varav det finns totalt 1 800 kvadratmeter. Stödväggen av stål är förankrad i marken med 80 ankaren med jämna intervall. Tanken med stålspontväggen är att hålla jorden utanför gropen på plats så att inte närliggande gator börjar slutta mot gropen.
Gropen är 40 meter bred och 160 meter lång, det vill säga längre än en fotbollsplan men bara hälften så bred.
Bävrarna erövrade byggplatsen
I december 2015 arbetade 20–30 personer på arbetsplatsen allt efter behovet under olika skeden. Nära hälften av styrkan på arbetsplatsen är anställda hos E.M. Pekkinen och resten är underentreprenörer. Pekkinens markbyggnadsexperter har nyligen fått en alldeles ny dekal på hjälmarna: en bokläsande bäver.

Dekalen är intern humor och höjer gemenskapskänslan. När barnboksillustratören Salla Savolainen, hustru till den ansvariga mästaren Kyösti Kontio, presenterade idén och dekalen dök upp på Kyöstis hjälm ville alla ha en likadan. Bävern läser en bygganvisning. På pärmen står det: Del ett, grund och källare. Bävern finns också i E.M. Pekkinens officiella logotyp, men har här fått en mera lekfull gestalt. Salla Savolainen är känd som illustratör av Sinikka och Tiina Nopolas böcker Halmhatten och Filttofflan.
Bävrarna har som uppgift att spränga ut sammanlagt 10 000 kubikmeter berg. Uppgiften förbereddes genom omfattande besiktningar av grannfastigheterna. I omgivningarna skyddades sammanlagt cirka 400 vibrationskänsliga datorer.

– I omgivningen finns det elva vibrationsmätare som följer tryckvågornas rörelser. Mätare har installerats bland annat i Kiasma och Musikhuset. Vibrationerna från sprängningarna har varit så små att mätarna knappt har reagerat. Vi gör de sista sprängningarna före klockan 18 så att vi inte stör kvällskonserterna i Musikhuset. Mätaren i Musikhuset har inte klagat en enda gång, berättar Risto Sell.
Sprängningarna fortsätter över årsskiftet, förmodligen fram till månadsskiftet februari-mars, om allt går efter tidplanen. I den känsliga omgivningen har vibrationerna från sprängningarna medvetet hållits på bara en tredjedel av den vibration som tryckvågorna skulle få orsaka enligt bestämmelserna.

Markarbetena fortsätter fram till mars då man enligt tidplanen ska börja med betongarbetsfasen. Centrumbibliotekets grundsten muras i maj, efter detta kan bygget av källarvåningen påbörjas.
Form-, betong- och byggfasen är ett rent hantverk. För grundläggnings- och källararbetena används inga element för att byggnaden ska bli tätare eftersom det då inte finns några fogar mellan element.
Centrumbiblioteket öppnas i december 2018.